Forskningsområden

Mag-tarmbesvär

Kolon irritabile (IBS)

I tre oberoende studier har Probis bakterie Lactobacillus plantarum DSM 9843 (LP299V®) visat sig inverka positivt på tarmhälsan hos personer med kolon irritabile (IBS). Symptomen för kolon irritabile är alternerande diarré och förstoppning, gasbildning och smärta och ca. 10-20% av befolkningen har periodvis sådana problem.

Studierna var dubbelblinda och placebo-kontrollerade och utfördes i Sverige (Nobaek et al. 2000), Polen (Niedzielin et al. 2001) och Indien (Ducrotté et al. 2012). Försökspersoner med IBS gavs i studierna en fruktdryck eller en kapsel med eller utan Lactobacillus plantarum DSM 9843 och hur detta påverkade IBS-symtomen följdes under fyra veckor.

Gasbildningen i tarmen minskade snabbt och signifikant i gruppen som intog Lactobacillus plantarum DSM 9843 jämfört med placebo-gruppen i studien av Nobaek et al. (2000) (se figur). Vid en uppföljning 12 månader senare hade försökspersonerna som intagit Lactobacillus plantarum DSM 9843 en bättre mag-tarmfunktion jämfört med placebogruppen.

 

I studien av Niedzielin et al. (2001) sågs en förbättring av IBS-symtomen hos 95% av försökspersonerna i Lactobacillus plantarum DSM 9843-gruppen jämfört med 15% i placebogruppen (se figur).

forskningsomrayden11

Symptom som buksmärta och uppblåsthet förbättrades signifikant hos de som erhöll Lactobacillus plantarum DSM 9843 jämfört med de som intog en placeboprodukt i studien av Ducrotté et al. (2012). Efter fyra veckors intag ansåg 78% av de som intog Lactobacillus plantarum DSM 9843 att effekten på IBS-symptomen var excellent eller god medan bara 8% tyckte detta i placebogruppen (p<0.01, se figur).

 

Clostridium difficile-associerad diarré

Återkommande Clostridium difficile-associerad diarré är en allvarlig åkomma som ofta kräver långvarig behandling med antibiotika. I en dubbelblind, placebo-kontrollerad pilotstudie undersöktes det om intag av Lactobacillus plantarum DSM 9843 kunde förhindra nya episoder av diarré (Wullt et al. 2003). Färre försökspersoner i gruppen som intog Lp299v i kombination med antibiotikan metronidazol fick nya diarréer (4/11) jämfört med placebogruppen (6/9). Fler studier behövs för att bekräfta att LP299V® kan förhindra återkommande Clostridium difficile-associerade diarréer.

Immunsystem

Det är känt att probiotika har positiva effekter på människans hälsa. Dessa uppnås genom en lokal effekt i tarmen men även genom en systemisk effekt på andra delar av kroppen. Den senaste effekten är ett resultat av att ungefär 70 % av kroppens immunförsvar finns i tarmen. Bakteriernas interaktion med tarmepitelet stimulerar ett samarbete mellan olika typer av celler, så som dendritiska celler, epitelceller och lymfocyter som genom produktion av ett stort antal signalsubstanser kan leda till aktivering eller dämpning av immunsystemet. Olika probiotiska bakteriestammar stimulerar och påverkar immunsystemet på olika sätt. Det är därför viktigt med forskning och studier som kartlägger de stamspecifika immunologiska effekterna av probiotika och ökar kunskapen vilket underlättar valet av rätt bakteriestam i samband med nya applikationer.

Studier på friska personer som under två veckor intagit probiotika, patenterade av Probi, har visat att några bakterier kan aktivera det medfödda immunsystemet (Lactobacillus paracasei 8700:2) medan andra stimulerar en cell-medierad immunitet (Lactobacillus plantarum 299v). Den fagocytiska aktiviteten, storleken på olika cell-populationer, stimuleringen av markörer på cellernas yta samt utsöndringen av olika signalsubstanser som t.ex cytokiner, är exempel på parametrar som undersöktes för att beskriva effekten som olika stammar har på immunsystemet (Rask et al 2013).

Kombinationen av två bakterier, Lactobacillus paracasei 8700:2 och Lactobacillus plantarum Heal 9, har i två dubbelblinda och placebokontrollerade studier på friska försökspersoner, där förkylning (naturligt förvärvad under studieperioden) använts som modell, visats kunna påverka immunsystemet positivt (Berggren et al. 2011, Busch et al. 2013).

Den första studien utfördes under vårvinter perioden 2007 på två olika platser i Sverige (Berggren et al. 2011). 272 personer deltog i studien varav 135 personer intog en produkt som innehöll Lactobacillus paracasei 8700:2 och Lactobacillus plantarum Heal 9 och de övriga en produkt som var identisk i utseende men utan probiotika.

Antalet dagar med förkylningssymptom var signifikant (p<0,05) lägre i den grupp av försökspersoner som under 12 veckor ätit en kombination av laktobaciller i jämförelse med de personer som endast fått en kontrollprodukt (6,2 dagar i jämförelse med 8,6 dagar). Dessutom minskade risken att få en eller fler förkylningar under den 12 veckor långa studieperioden från 67 % i kontrollgruppen till 55 % i gruppen som ätit Lactobacillus paracasei 8700:2 och Lactobacillus plantarum Heal 9 (p<0,05). Totala förkylningssymptom, och i synnerhet symptom från hals (p<0,05) reducerades också hos de personer som ätit probiotika (Figur 1).

förkylningar

Figur 1. Stapeldiagram som illustrerar den minskade risken att bli förkyld efter intag av probiotika med Lactobacillus plantarum HEAL 9 och Lactobacillus paracasei 8700:2.

 

Ytterligare en studie genomfördes i Berlin under vinter/våren 2008 (Busch et al. 2013). 310 friska försökspersoner som under den sista halvårsperioden varit förkylda vid minst två tillfällen deltog i studien. Studieprodukterna var identiska med de studieprodukter som använts i föregående studie. I denna studie minskade alla registrerade symptom i probiotikagruppen jämfört med placebogruppen och den totala summan av förkylningssymptom sänktes med upp till 33 % (p<0,001) (Figur 2). Dessutom tillfrisknade de personer som blev förkylda i snitt mer än ett dygn tidigare när de åt aktiv produkt jämfört med gruppen som intog placeboprodukt. Detta visade sig speciellt efter sju dagar då 88 % av försökspersonerna i placebogruppen fortfarande var förkylda medan samma siffra för gruppen som fick aktiv produkt var 37 % vilket visar att de probiotiska bakterierna betydligt förkortar förkylningsepisoderna och leder till ett snabbare tillfrisknande (Figur 3). Vid studiens slut fick alla försökspersoner som hade blivit förkylda bedöma hur effektiv de hade upplevt produkten att vara. 47 % av dem som blivit tilldelade Probis produkt ansåg att den hade mycket god effekt och ytterligare 23 % ansåg att den hade god effekt medan talen var betydligt lägre för dem som tilldelats placebo (1 % respektive 22 %).

 ändring i medel

Figur 2. Graf som illustrerar hur den dagliga symptomsumman varierar under förkylningsepisodernas gång.

förkylningsepisoder

Figur 3. Stapeldiagram som illustrerar hur länge försökspersonerna var förkylda.

I tidigare studier har en positiv immunologisk respons kunnat mätas hos HIV-infekterade barn som intog Lactobacillus plantarum 299v i en månad (Cunningam-Rundles 2000). Barnens allmänna tillstånd förbättrades och Lactobacillus plantarum 299v bedömdes vara säker att användas av immunsupprimerade personer.

En kombination av tre stycken probiotika bakterier (Lactobacillus paracasei 8700:2, Lactobacillus plantarum Heal 9 och Lactobacillus plantarum Heal 19) har i en djurmodell för multipel skleros (EAE; Enzyme induced Autoimmune Encephalomyelitis) visats kunna dämpa det inflammatoriska tillståndet som kopplas till sjukdomen (Lavasani et al 2010).

Metabola syndromet

Metabolt syndrom är ett begrepp för ett antal olika riskfaktorer som kan orsaka hjärt-kärlsjukdom som är den vanligaste dödsorsaken i Sverige (Folkhälsorapporten 2005, Socialstyrelsen).

De riskfaktorer som ingår i det metabola syndromet är bland annat:

  • Insulinresistens som innebär att kroppens celler är okänsliga mot insulin, vilket i sin tur leder till en överproduktion av insulin och ofta slutligen till s.k. typ 2 diabetes.
  • Förhöjda blodfetter inkluderande förhöjda triglycerider och LDL kolesterol eller låga värden HDL kolesterol.
  • Förhöjt blodtryck (≥130/85 mmHg).
  • Övervikt (BMI>25) och särskilt bukfetma.

Probiotika har visat sig kunna påverka dessa riskfaktorer gynnsamt. Bland annat har man i måltidsförsök på människa sett att en fruktdryck fermenterad med Lactobacillus plantarum gav en insulinsparande effekt (WO2008150212 ). Dessutom har intag av en dryck med Lactobacillus plantarum (LP299V®) i en placebokontrollerad, dubbel-blind klinisk studie på 38 friska rökare positivt påverkat systoliskt blodtryck och insulin (Naruszewicz et al. 2002). I samma studie reducerades även fibrinogen (en oberoende riskfaktor för hjärt-kärl sjukdom) samt andra inflammatoriska markörer (IL-6 och F2-isoprostaner) signifikant. Samma dryck med Lactobacillus plantarum 299v anvädnes även i en tidigare placebokontrollerad studie på män med milt förhöjda kolesterolvärden (Bukowska 1998). Intag av produkten i 6 veckor visade på en statistisk signifikant minskning av total kolesterol (7.3 %), LDL (9,6 %) och fibrinogen (13,5 %).

Stress och återhämtning (inkl. näringsupptag)

Ökat antioxidativt försvar

För utövare av uthållighetssporter är en optimal funktion av immunsystemet, inräknat funktionen av mag-tarm kanalen, viktig för att kunna prestera fysiskt. Hård träning kan störa mikrofloran i tarmen och negativt påverka tarmens immunsystem och leda till en ökning av systemiska infektioner. Utövare av uthållighetssporter som maraton och triathlon har ofta mag-tarm problem och nedsatt immunförsvar med symptom i både övre och nedre mag-tarm regionen t ex som halsbränna, svullen mage, illamående och kräkningar, kramper i magen, ökad peristaltik och diarré, och en ökning av övre luftvägsinfektioner.

Intag av probiotika kan bidra till en välbalanserad tarmflora och i förlängningen till ökad fysisk prestationsförmåga.

I en parallell dubbel-blind studie på personer med hög arbetsbelastning där probiotikan Lactobacillus plantarum DSM 9843 (LP299V®) intogs tillsammans med antioxidanter studerades hur den antioxidativa kapaciteten, dvs kroppens förmåga att kunna ta hand om skadliga syreradikaler, kunde påverkas (Önning et al. 2003). Efter 4 veckors intag hade den antioxidativa kapaciteten i plasma ökat med 7% i jämförelse med en placebodryck utan laktobaciller eller antioxidanter (p< 0.05) och innehållet av selen och selenoprotein P, som ingår i vårt antioxidativa försvar, hade i jämförelse med placebo ökat med 16–17 % (p< 0.001, se figur). Dessutom ökade mängden Lactobacillus plantarum DSM 9843 i avföring signifikant.

Ökat upptag av järn

Järnbrist och låga järndepåer är vanligt förekommande hos barn, ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder, både i västvärlden och i utvecklingsländer. Detta kan leda till järnbristanemi, med försämrad kognition och ett sämre immunförsvar som följd. Det är därför av stor vikt att öka såväl intaget av järn, som upptaget av järn från kosten.

Probi har gjort flera studier på kvinnor i barnafödande ålder som visat att intag av en probiotisk bakterie kan öka upptaget av järn. Intag av 109 respektive 1010 cfu Lactobacillus plantarum DSM 9843 (LP299V®) i en fruktdryck berikad med järn gav en ökad järnabsorption med ungefär 50 % i jämförelse med en kontrolldryck utan tillsatta laktobaciller (Hulten & Hoppe 2007). Intag av frystorkad bakterie (1010 cfu Lactobacillus plantarum DSM 9843) i en kapsel har i två måltidsstudier ökat järnabsorptionen signifikant jämfört med intag av en kontrollkapsel utan laktobaciller (Hulthén & Hoppe 2014a, 2014b).